Fråga: Vad är bail-in egentligen?

Med förevändningen att ”skydda skattebetalarna” mot ändlösa, statligt finansierade räddningsaktioner (bail-out) för privata megabanker har brittiska centralbanken och Internationella regleringsbanken BIS uppfunnit ”bail-in”, på svenska även betecknat som ”skuldreduktion”: När en spekulativ megabank hamnar på obestånd eller löper risk att göra det tvångsomvandlar man fordringsägarnas olika skuldkategorier, exempelvis obligationer banken sålt, till eget kapital (aktier) i banken. Detta ”rekapitaliserar” och räddar en bank som annars skulle ha gått i konkurs. Tricket? Ditt konto gör dig till en av bankens fordringsägare – en ”osäkrad långivare” för att vara exakt – och dina besparingar kan beslagtas och göras till bankaktier de med.

Fråga: Jag har bara ett vanligt sparkonto. Är jag en ”osäkrad långivare”?

Den grymma sanningen är ja, det är du. Det kan komma som en chock för de 99 procent bankkunder som inte är revisorer, att de klassade som ”osäkrade långivare”. Det sägs inte så ofta direkt, vilket är en av anledningarna till att Cypern blev en sådan överraskning, men ett dokument från Nya Zeelands centralbank från september 2011 förklarar exempelvis: ”Osäkrade långivare omfattar en bred uppsättning privata och juridiska personer. I slutet på spektrumet finns stora internationella institutioner som investerar i bankens upplåning (ofta kallat grosshandel). I andra änden finns kunder med checkar och sparkonton och befristade insättningar… Alla har fritt investerat i en privat institution och åtnjuter avkastning på investeringen medan man accepterar de risker den innebär”.

Där har vi det: Det moderna banksystemet hävdar, att exempelvis ett barn som öppnar ett sparkonto accepterar ”de risker investeringen medför” på samma sätt som investmentfonder som lånar till banker på ”grossisternas” kapitalmarknad.

Fråga: Men beslagstagandet av insättningar gäller väl bara inaktiva konton?

Nej, det gäller alla bankkonton – privatpersoner, småföretag, storföretag, välgörenhetsorganisationer, kyrkor, skolor, kommuner, landsting, myndigheter, rubbet.

Fråga: Men om mina besparingar tas och omvandlas till bankaktier, räddar inte det åtminstone pengarna?

Det är rent bedrägeri då aktier är de minst säkra av alla investeringar, vilket 200.000 spanjorer med fasa blev varse i maj. Kunderna i spanska storbanken Bankia, vars sparkonton tvångsomvandlats till aktier när Bankia fick problem, fann att när de till slut fick sälja aktierna hade priset fallit med 80 procent. Privatpersoner fick ta de största förlusterna – EU tillät stora investerare att sälja en vecka tidigare med enbart 50 procents förlust!

Fråga: Vad är risken för att svenska banker hamnar på obestånd? Har inte de rekordvinster?

Minns att två av de fyra skulle ha fallit redan 2008 om inte staten gått in med garantier och att de är i mycket värre skick idag, även om media, regeringen och givetvis de själva hävdar motsatsen.

Fråga: Men det finns väl statlig insättningsgaranti för upp till 100.000 euro?

Ja formellt, men inte i realiteten. Insättningsgarantin är en fond bankerna betalar en slags försäkringspremie till som inte på långa vägar skulle räcka vid händelse av en konkurs av en av de fyra, vilka utgör större delen av svenskarnas insättningar och sitter på derivatkontrakt i storleksordningen 80 biljoner kr.

Det är ju därför alla pratar om högre kapitaltäckning, amorteringskrav och vill utöka stabilitetsfonder och precis därför man hade så bråttom att lagstifta om bail-in. Varför skulle man göra det om svenska banker vore solida?

Fråga: Vem är ansvarig för bail-in i Sverige?

Lagarna ombeder EU:s medlemsstater att utse ”krishanteringsmyndigheter”, en roll som i Sverige i nuläget tillfaller Finansinspektionen. Dessa lyder dock under den självständiga, icke-valda Europeiska bankmyndigheten EBA i London, vilken består av medlemsstaternas respektive krishanteringsmyndigheter och EU-representanter och vars befogenheter står över nationella parlament och domstolar.

EBA kommer alltså utöva diktatorisk kontroll över förloppet: Som man uttrycker det i BIS:s Baselkomitté för banktillsyn BCBS:s ”Core Principles for Effective Banking Supervision” från 2012 får ”ingen inblandning av staten eller näringslivet inskränka tillsynsmyndighetens operativa självständighet”. Det enda inflytande Sverige har är, att Martin Andersson från FI kan välja att rösta för eller mot beslut i EBA:s trettio mans tillsynsstyrelse.

Läs mer på larouche.se

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här