Söndagen den 29 januari ska euroländerna vid ett EU-toppmöte i Bryssel försöka enas om en finanspolitisk pakt, vars arkitekter och främsta tillskyndare är Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy.

I stället för att hjälpa till och lösa krisande länders problem kommer Merkozypakten att entydigt förvärra dem, eftersom den stryper efterfrågan genom nedskärningar, lönesänkningar och andra åtstramningar. Pakten medför en institutionaliserad nyliberal politik.

EU:s finansministrar sitter i Bryssel och förhandlar om Merkozypakten, bland annat om vilka regler som ska gälla för icke-euroländer som vill delta. Förhandlingarna sker bakom lyckta dörrar och därför är det svårt att veta hur diskussionerna går.

Högeralliansen vill att Sverige ska vara med. Men enligt Reinfeldt och Borg kräver det Socialdemokraternas stöd. På fredag kommer Reinfeldt till riksdagens EU-nämnd för att förhöra sig om vilket "förhandlingsutrymme" han har inför toppmötet.

I samband med EU-nämndens möte fredag 27 januari arrangerar Folkrörelsen Nej till EU en protest mot Merkozypakten utanför Riksdagshuset, Skandiasalen, ingång Mynttorget 1.

Vi kommer att stå utanför riksdagshuset från klockan 08.30 med plakat och flygblad. Vi hoppas på stor uppslutning!

Gösta Torstensson
Jan-Erik Gustafsson
nejtilleu.se





Mer om Sarkozypakten
Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter Tyskland och Frankrike som dikterar villkoren för övriga EU-länder. Den finanspakt för euroländerna som Merkozy (Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy) med en dåres envishet försöker driva igenom innebär allt mer av precis det som hittills fungerat mycket dåligt.

I stället för att hjälpa till och lösa krisande länders problem kommer Merkozypakten att entydigt förvärra dem, eftersom den stryper efterfrågan genom nedskärningar, lönesänkningar och andra åtstramningar. Pakten medför en institutionaliserad nyliberal politik, till exempel innehåller den en regel om att ett lands budgetunderskott inte får överskrida 0,5 procent av BNP. I praktiken handlar det om att acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckringar av de fackliga rättigheterna.

Merkozypakten innebär också ett tvång för länder som har euron som valuta att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken (offentliga utgifter och skatter) och acceptera en hårdare styrning på EU-nivå. Bryssel (alias för regeringarna i Berlin och Paris) intar en slags överförmyndarroll. Euroländer som inte inför reglerna kan dras inför EU:s domstol.

Demokratin försvagas i de deltagande länderna och själva inrättandet av systemet sker så långt från väljarna som över huvud taget är möjligt. Inom fem år ska pakten upphöjas till EU-lag. Ett av syftena (precis som valutaunionen som sådan) är att tvinga ihop euroänderna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater.
Sverige och andra EU-länder utanför euron kan ansluta sig till Merkozypakten på frivillig väg. Enligt regeringens tolkning skulle Sverige inte på något sätt vara bundet av de krav som ställs på euroländerna, men skulle genom att medverka kunna få inflytande.

Precis som i folkomröstningarna om EU och EMU får vi nu höra att vi ska vara med och påverka. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i riksdagen?

Att gå med i Merkozypakten innebär ytterligare ett steg in i den valutaunion som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003 och som 88 procent av svenskarna skulle säga nej till om det vore folkomröstning idag.
Att EMU-omröstningens förlorare inte accepterar folkets vilja och vill smyga oss in bakvägen i euron är kanske väntat. Men Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och Göran Persson har minst lika mycket fel nu som de hade då.

Folkrörelsen Nej till EU