Kemiska vapen

Kända offensiva C-vapenprogram har genomgått en likartad utveckling som offensiva B-vapenprogram.

Siffran ettTeoretisk utvärdering
Utveckling av massförstörelsevapen, så också C-vapen, föregås av ett politiskt beslut ofta fattat på hög nivå. Som beslutsunderlag tjänar teoretiska studier över tex den militära nyttan av C-vapen, dess taktiska och i vissa fall strategiska betydelse. Analyser görs även av tillgänglig teknologi för produktion och utspridning av lämpliga utvalda agens.

Siffran tvåExperimentell utvärdering
I det andra steget är beslutet fattat. Programmen startar i liten skala för experimentell utvärdering av möjligheterna att producera agens i tillräckliga mängder. Toxicitetsstudier och utspridningsförsök som en start på vapenutveckling ingår. Senapsgas och de minst komplicerade nervgaserna tillhör de första stegen.

Gemensamt för B- och C-vapenprogram är att verksamheten inom steg 1 och 2 av ett offensivt program är svår att skilja från skyddsverksamheten. Det är först i nästa steg som tecknen på offensiv inriktning blir tydliga. Här utvecklas vapen och vapenbärare utvecklas.

Siffran treUppskalning av syntes och vapenutveckling
Här följer C-vapenutveckling uppskalning av den kemiska syntesen, vilket resulterar i produktion av större mängder agens och utveckling av vapensystem. C-vapenprogrammet inriktas på senapsgas. Intressanta vapensystem är artilleri och bomber och ofta sker här de första storskaliga testen. Nu har man ett enkelt men fullt användbart taktiskt C-vapen.

Siffran fyraSyntes av nervgas
Under detta steg lyckas uppskalning av tex sarin. Denna är något svårare att tillverka än senapsgas, men ändå långt mycket lättare än tex VX som kräver fler syntessteg och svårare teknologi. Vapensystemen som redan utvecklats för senapsgas kan lätt anpassas till sarin. Raketartilleri kan vara intressant att utveckla speciellt för sarin.

Siffran femBinära nervgaser, VX och vapenutveckling
Nu skiljs amatörerna från de riktigt motiverade. Kraven på produktens verkan, hållbarhet och spridning har här ökat. Detta ställer större krav på den kemiska infrastrukturen och också på vapenutvecklarna. Binära nervgaser liksom VX står på listan. Vapenutvecklingen innefattar binära bomber och artillerigranater samt bomber med många små stridsdelar, sk klusterbomber och eventuellt ballistiska robotar. Utvecklingen kräver stora resurser men kan också ge utdelning därefter. Med visst fog kan hävdas att Cvapnet på denna nivå klivit upp från att vara ett taktiskt vapen till att ha strategisk betydelse.

Siffran sexSpridningsteknologi och vapenutveckling
I det sjätte steget försvinner vår kunskap om hur långt modern C-vapenutveckling nått. Vi är inne på det senaste vad modern forskning kan prestera. Nya ännu giftigare agens kan finnas. Spridning via aerosol, antingen av vätska eller av fasta partiklar, har utvecklats till högeffektiva spridningsmetoder kanske i kombination med kryssningsrobotar.

På B-vapensidan kompletteras ofta storskalig vapentillverkning av mindre program för underrättelseverksamhet. Detta är inte lika vanligt på C-vapensidan.

De C-agens som är lätta att tillverka kräver alla mycket korrosionsbeständig utrustning. Detta har i någon mån hindrat spridning av de mest tillgängliga C-agens, senapsgas och sarin. Det finns ett stort intresse för att skaffa VX-teknologi. Till detta behövs inte korrosionsbeständig utrustning på samma sätt, vilket betyder att utrustningen är av dubbelanvändningskaraktär och därför lättare att köpa. VX anses vara det enda C-agens som är tillräckligt verksamt för att det ska vara värdig vapenlast i en strategisk robot.

Från FOA-tidningen nr 4-2000 - www.foi.se/framsyn

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____965.aspx