blaubeere wrote:
Jag har nyligen läst Margrit Kennedys bok ”Pengar utan ränta och inflation”. Hon beskriver i början av boken fyra missförstånd om pengar. Nedan följer en sammanfattning av dessa missförstånd med vissa tillägg. Läs och kom gärna med synpunkter på sånt som ni tycker är oklart så försöker jag förtydliga...

1. Det finns bara en slags tillväxt
Det viktigaste att veta om räntan, enligt mig, är dess exponensionella karaktär. Nedan stående bild visar hur 100 000 växer tack vare den effekt som kallas ”ränta på ränta”. (I exemplet är räntan 5%)


I naturen är exponensionella tillväxtförlopp oftast kännetecken på sjukdom. Exempelvis cancer där 1 cell delar sig till 2 som delar sig till 4, 8, 16, 32, 64 osv. Hälsasamma tillväxtförlopp i naturen är vanligvis snabba i början och avtar sedan för att tillslut inte växa alls.

Eftersom investeringar jämförs med vad man kan få för avkastning om de är kvar på banken och uppbringar ränta så måste även dessa investeringar följa samma exponensionella tillväxt. Det blir således ett hårt tryck på företag som finansierats av kapital med avsikt att skapa stor avkastning och alltför ofta tar det sig uttryck i rovdrift av jordens resurser och utnyttjande av människors arbetskraft.

2. Ränta betalar vi bara när vi lånar
Vi betalar ränta på i princip allt vi köper i och med att producenternas räntekostnader läggs på priset. Antingen är det den ränta som de betalar på sina lån som de tagit för att investera i byggnader, maskiner etc. Eller så är det den ränta som de skulle kunna få om de istället satte in pengarna på banken.

3. Systemet tjänar alla i lika mån
Invändningen att alla tjänar eller förlorar lika mycket på det nuvarande systemet är felaktig. Det är bara att kolla statistiken. 80% förlorar mer än vad de tjänar på räntesystemet. 10% tjänar en aning medan resterande 10 procenten tjänar mycket på det. Ju mer man zoomar in på de där sista 10 procenten desto mer tjänar de. Vid en förräntning på 6% tjänar den hundradel som tjänar mest dagligen 32 miljoner mark. Det motsvarar 438 000 arbetstagares nettoförtjänst under samma tid!
(Statistik från tyskland 1990)

4. Inflation är en integrerad del i varje monetärt system
I dagenssystem är den största mängden pengar som cirkulerar skuld. De har uppstått tack vare att banker skapat krediter till personer, företag och stater som tagit lån. Anta att mängden mynt och sedlar är marginell och att vi därför bortser från den. Då består praktiskt taget alla pengar av krediter som under kommande år skall återbetalas med ränta. År noll räcker den totala penningmängden till att återbetala det totala kreditbeloppet eftersom de är lika stora. För att räntan skall kunna betalas måste dock penningmängden växa. Det betyder att det finns ett inbyggt tillväxtkrav i ekonomin. När penningmängden ökar samtidigt som utbudet av varor och tjänster är konstant uppstår inflation. Om däremot BNP växer i samma takt som penningmängden så behöver det inte bli inflation och systemet kan upprätthållas ännu ett tag.
Med tanke på den exponensionella karaktären av tillväxt med samma procenttal år efter år är det dock rent vansinne att förespråka detta i längden. Det säger sig självt att det kommer att leda till kollaps likt cancer leder till döden om inget förhindrar den.

Tillväxten i ekonomin sker och kommer säkerligen länge ännu att fortsätta ske i princip exponentiellt.
Det handlar i första hand om produktivitetsökningar och inte att man utnyttjar mer och mer av jordens resurser.

Lösningen är enkel, om du inte tycker att produkten du köper är värd sitt pris, köp inte!

efekten wrote:
får jag rätta till rubriken lite..

Ränta-Tumören i Cancer ekonomin..

BuckFush wrote:
Skulle man ha en fri kredit marknad så skulle man inte ha en privat ägd central bank som har monopol på att trycka upp kredit. (pengarna du har i handen står det Riksbanken på). Tom. deras egen logotyp säger att de uppfinner pengar ur ingenting.

maggot wrote:
ZPZ
hur folket i afrika på kapitalismen och ränta?

zpz wrote:
Kapitalism är ett oöverträffat system för att skapa välstånd.

Eftersom alla transaktioner är frivilliga så tjänar alla parter i en transaktion på den, och vi får alla det bättre när vi gör affärer med varandra. S.k. paretoeffektivitet.

Resurserna (inklusive pengar/kapital) hamnar där de gör mest nytta eftersom vi är beredda att betala (t.ex. ränta) mest för det som vi har mest nytta/glädje av.

Det blir lönsamt att tillfredställa andras behov eftersom vi kan byta det mot något som tillfredställer vårt eget behov. Genom detta implicita samarbete tillfreds alla behov som är möjliga att tillfredställa på ett effektivt sätt.

Mer kapitalism och frihandel till världen!

Ps. Ni har väl inte missat att årets Nobels fredspris gick till ett kapitalistiskt initiativ där man ger möjlighet till fattiga att förbättra sitt liv genom att ge dem möjlighet dem låna till ränta. Båda parter tjänar på transaktionen, visst är det en genialisk princip?!

zpz wrote:
Afrikas problem är att de i stor utsträckning inte har fungerande marknadsekonomi med tillhörande nattväktarstat, utan istället har de mest krig, korruption och rövare. (ja, hårddraget)

Det enda som kan få Afrika på fötter är lag, ordning och fungerande kapitalism och frihandel.

novax wrote:

...Mot denna bakgrund vill jag nu att du läser, och även läser mellan raderna på följande citat från Riksbankens broschyr om EMU:
"Eftersom de nationella centralbankscheferna, är med i ECB-rådet kan ECB:s oberoende endast garanteras om de nationella centralbankerna är oberoende. Länderna ska senast då ECB bildas ha anpassat sin lagstiftning så att centralbankerna är lika oberoende av externa organ som ECB. Detta gäller oavsett om landet ingår i EMU eller inte."

Tydligare kan det inte sägas: Det dolda bankväsendet breder ut sig i Europa. Och det sker oavsett om landet ingår l EMU eller inte! Sveriges demokratiska ställningstagande i ärendet påverkar alltså inte landets finansiella situation.

Min försiktiga slutsats är: Ägarna till penningmedlen styr det långsiktiga skeendet i världen med låneräntan som metod, centralbankerna som fasad, affärsbankerna. som mellanhand, politikerna som bulvaner och folket som aningslösa löneslavar.

Ove Svidén Tekn. Dr.

Min försiktiga slutsats är: Ägarna till penningmedlen styr det långsiktiga skeendet i världen med låneräntan som metod, centralbankerna som fasad, affärsbankerna. som mellanhand, politikerna som bulvaner och folket som aningslösa löneslavar.