(Alltså, ur dennes verk Four Quartets:)


... Do not let me hear
Of the wisdom of old men, but rather of their folly,
Their fear of fear and frenzy, their fear of possession,
Of belonging to another, or to others, or to God.
The only wisdom we can hope to acquire
Is the wisdom of humility: humility is endless.

(East Coker, II.)


For us, there is only the trying. The rest is not our business.

(Ibid., V.)


With the drawing of this Love and the voice of this Calling

We shall not cease from exploration
And the end of all our exploring
Will be to arrive where we started
And know the place for the first time.
Through the unknown, remebered gate
When the last of earth left to discover
Is that which was the beginning;
At the source of the longest river
The voice of the hidden waterfall
And the children in the apple-tree
Not known, because not looked for
But heard, half-heard, in the stillness
Between two waves of the sea.
Quick now, here, now, always -
A condition of complete simplicity
(Costing not less than everything)
And all shall be well and
All manner of thing shall be well
When the tongues of flame are in-folded
Into the crowned knot of fire
And the fire and the rose are one.

Tänd av vrede, kärlek, eller blott sprudlande liv
går där något
med olika vapen, i olik tid:
En del av ordningen som är bortom varje order,
som återbördar åt det fria vad det fria i sin obundenhet förlorat.

(Några vackra ord av T.S. Eliot, för alla att höra:)

There is, it seems to us,
At best, only a limited value
In the knowledge derived from experience.
The knowledge imposes a pattern, and falsifies,
For the pattern is new in every moment
And every moment is a new and shocking
Valuation of all we have been.

En som dock tycks ta Icke på ärligt allvar är just den imponerande Tim Rifat. I ett samtal med Rense med titeln Cobolt-60 som fanns att tillgå på Kristoffer Hells hemsida så sa han, när Icke nämndes i fråga om något, ungefär "well, I suppose he wouldn't know; he's not a scientist" varpå Rifat förklarade att den enda som riktigt jagas är han själv, därför att han förstår detta Cobolt-60, som han sa är ett ämne som i princip är det enda som kan stoppa ett kärnvapenkrig, då det tydligen har någon särskild ockult verkan.

Vad jag tänker om Icke är först och främst att hans skrifter är oerhört givande.

Det går emellertid inte att bortse från att 666 står på omslaget till I am me, I am free. Vad gäller övriga fotografier och dylikt som uppvisats så får jag citera en god vän, som efter att ha pysslat med bildfunktionen på sin telefon en gång utbrast att "en bild går helt enkelt inte att lita på nu för tiden".

Vad gör vi nu av detta? Som jag ser det, så kan den enda anledningen till att Icke placerats ut vara att vända bort människorna från någon avlägsen frälsare medan han i övrigt framför verkligheter (som de krista konspirationsteoretikerna menar, samtidigt som deras bild av Jesus tycks vara gömd och glömd någonstans i Nya Testamentet, intakt endast innan kyrkans tillblivelse).

Men vad ska vi tro om detta? Vi kommer ned till bilden av historien: Om man till exempel menar, som traditionalisterna med bland andra Julius Evola i det främre ledet, att den digra och grova manipulationen bara pågått sedan Franska revolutionen; eller om man, som de flesta som nu forskar i konspirationer, menar att den pågått i eoner.

Om den pågått i eoner, så är Icke desto mer relevant. När det sedan kommer till livsåskådning, så tycks hans i mycket hälsosam.

Jag har också funderat en del på så kallad kontrasymbolism. Det är ju ett öga i loggan för david icke books. Hur ska vi betrakta detta? Väsentligen är det ett människoöga, i kontrast till andra, som han ju nämner. Det är ju möjligt att han lättsamt vill kontrastera onda ritualister. Har han uttalat sig något om detta? I övrigt, några tankar om detta?

Och, slutligen - Steffo speciellt - hur ser ni på Ickes funktion, om han nu vore bedragare?

Och, liksom Tim Rifat ovan rekommenderades, var ska vi vidare vända oss?

I denna veva kom jag in på hemsidan - www.atlanteanconspiracy.com/ - som för all del kan vara något.

Nej men se här:

http://www.atlanteanconspiracy.com/20 ... y-vs-heliocentricity.html

För att citera författaren: "What a dangerous game it all is..."

Se, blunda, Be, människor.

Usla tölpar till svin..

Följande skall tydligen väsentligt behandla utmaningen med utveckling:

http://www.getabundance.com/indexa.ph ... =abundancenumerologist-20

Något jag har kommit att tänka på är den officiella siffran som uppges gällande hur många som lever. Med tanke på att man gärna ljuger om vad som helst så bör detta inte vara undantaget. Särskilt med tanke på att det uppenbarligen är i vissas intresse att utplåna folk.

Kan vi tänka oss att sju miljarder är en tillspetsad siffra?

Det är en stor uppgift att samla all världens födelseattest.

Men värt att betänka.

Du skall icke kasta något knögligt där du skrivit: Skräpa inte ned.


(- en ny regel, möjligen?)

Asgeir! Följande visar kanske vilket allvar du behöver ta eventuella Nibirus på:

http://www.youtube.com/watch?v=7bwLDX ... re7kxz0swMnfKG1HjxuSAjGw=

Den videon var för övrigt det första jag varseblev av Boylan.

Fin musik och mer:
http://www.youtube.com/watch?v=KehvG-4T4QU

Det finns också det citatet, "Den som är missnöjd med dem omkring sig är ofta missnöjd med sig själv."

(Också dumheten har sin form.)

"an appeal to reason is about a 13%
appeal to reality"


Mycket nöje.

!

Mycket väl.

Förort till Stockholm, Asgeir. Jag har varit i Göteborg, men minns inte att jag sett det du nämner.

(Apropå vad jag skrev i #33 förresten - kanske är det så att månen lyser av sig själv.)

Det är rimlig information du presenterar Zin.

Newton var Grand Master av Prieuré de Sion. Detta skriver Jüri Lina, och hans böcker visar för övrigt vilken betydelse astrologi haft för eliter.

Just astrologins fantastiska sanning är en huvudsak i detta. Den skapades som sagt utifrån en geocentrisk världsbild, i vilken planeterna är mytologiska symboler. (Då förstår ni vilket sjukt skämt dagens solsystem är om man faktiskt har kokat ihop det.)

Om vi vidare tittar på vår tids vetenskap ser vi att den i mycket är oärlig (evolutionen, motståndet till Tesla med flera). Den är nihilistisk och ja, iwarrior, producerar den sortens människor du beklagar. I början av The Grand Design menar författarna att tänkande inte tjänar någonting till, att vetenskapsmännen har tagit över kunskapssökandet - och efter att ha besudlat människan med fler av sina åsikter presenterar man i slutet av boken ett förbannat spel som ser ut som taget från de första mobiltelefonerna, och säger att det är allt, att det är så världen fungerar.

Det är upp till oss att välja väg.

Shines
in the mind of heaven God
who made it
more than the sun
in our eye.


- Ezra Pound

Jag hörde nyligen att det sägs att de stjärnor som lyser starkast egentligen är planeter, av vilka vi ser spår. Det tycktes mig litet märkligt (särskilt som planeternas banor kan vara åt skilda och skiftande håll, medan stjärnornas bana är fast), och orsakade vissa tankar. Titta på följande bilder, oaktat vilka felaktigheter som där finns.

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Planets2008_sv.jpg
http://commons.wikimedia.org/wiki/Fil ... of_solar_system_v7-sv.jpg

En sak värd att anmärka är solen och månens storlekar, och hur vi ser dem. Självklart påverkar avståndet, men om solen är tusentals gånger så stor som månen - kan det verkligen vara att de kan vara så lika storleksmässigt i våra ögon? Sedan är det så att solens bana i våra ögon är fast. Månens desto mer nyckfull. Borde vi inte, om allting snurrar och avstånd skiftar och så vidare, se solens vägar vara desto mer dynamiska?

Sedan är det just detta med planeterna. Vi ser dem aldrig. Oaktat avståndet: Jupiter måste bli en väldigt mycket större stjärna än Mars, i våra ögon. En sådan storleksskillnad bland stjärnor, det vi ser och kallar stjärnor, finns inte (och säg nu inte solen). För att inte tala om att vi borde se Jupiter. Kanske hundra gånger så stor som vår måne? Och månen syns ju som måne så då borde planeterna synas som planeter, de får ju ljus på sig liksom månen.

Hur som helst. Var väldig aktsam inför vår tids vetenskap. (Nihilismen...) Och ta gärna del av http://numerologist.com/

Lyssna först och sist, trots allt, till ditt hjärta.

Mycket bra, Asgeir.

Följande ord av Gustave Thibon om hans vän Simone Weil (en spektakulär människa) kan man bära med sig:

"What she lacked was that suppleness with regard to destiny, that healthy scepticism, that superior irony before the vicissitudes of the human comedy, that aristocratic standing back from oneself and others which is surprised at nothing, and, above all, that spontaneous and actual sense of proportion which makes it possible to see everything in its right relationship and to attain to a universal comprehension and benevolence."

(Tillåt mig tala med Eliot.)

And all shall be well and
All manner of thing shall be well
By the purification of the motive
In the ground of our beseeching.

Väl gjort av dig.

Det finns ju det fina citatet från Confucius:

"The men of old wanting to clarify and diffuse throughout the empire that light which comes from looking straight into the heart and then acting, first set up good government in their own states; wanting good government in their states, they first established order in their own families; wanting order in the home, they first disciplined themselves; desiring self-discipline, they rectified their own hearts; and wanting to rectify their hearts, they sought precise verbal definitions of their inarticulate thoughts [the tones given off by the heart]; wishing to attain precise verbal definitions, they set to extend their knowledge to the utmost. This completion of knowledge is rooted in sorting things into organic categories."

Och Jünger skriver så vackert:

"Ingen är starkare än den som känner gränserna för sin rätt och stannar vid dessa. Endast för honom förverkligas tiden."

Man kan i en människas fysiska uppenbarelse i mycket se vad den förmår och ej...

Och Wittgenstein skrev lustigt:

"Religionen som vansinne är vansinne ur irreligiositeten."